Hemma hos Johanna

När jag jobbade idag blev jag mer och mer övertygad om att det sitter en liten inspelardjävul och mixtrar med min utrustning och försöker sabotera mina inslag.

Jag vet att jag har gnällt på bandarna på SR tidigare och jag har gjort misstaget att inte kontrollera att allt fungerar som det ska innan jag åker ut på äventyr. Idag var dock inte en sådan dag, utan jag var mycket noga i mitt arbete idag. Jag kontrollerade inspelaren innan jag åkte och den fungerade just den minuten så jag trodde att allt var okej. Väl i Emmaboda fick jag tag i arrangören, några spelare och en ledare samt spelade in miljöljud. Jag var till och med så etiskt korrekt att jag frågade spelarnas föräldrar om lov att få intervjua deras döttrar (eftersom jag har lärt mig att man ska vara försiktig med att intervjua underåriga och ovana intervjupersoner). Och vad får jag för allt det här arbetet? En strulig inspelare vars mikrofon glappar vilket innebär att när ljudet inte ätits upp av bruset så försvann det helt och hållet i total tystnad. Jag fick till några intervjuer och med lite slit i redigeringen fick jag ihop ett inslag, men det blev inte så långt som det var bestämt. Och jag är besviken. Varför ska tekniken alltid krångla?

Alltså: H4N - jag behöver dig verkligen. Annars är jag rädd att jag behöver anger management nästa jul.