Låt hjärnan va' med

Satt precis i soffan och tittade på Idrottsgalan. Lite som Grammisgalan på det sättet att det är ungefär samma fem personer som vinner och är nominerade i varje kategori.
Zlatan vann som bekant Jerringpriset, lite oväntat faktiskt - jag trodde nog mer på Kallur. Visst har Zlatan varit framgångsrik i Italien, det förnekar jag inte. Men han är inte en idrottare svenska folket följt med spänning i tv-sofforna. Inte någon vi hoppats på, känt för, gråtit eller jublat med. Det är klart att han är bra, men är han Jerringpris-bra?
Vad som var ännu mer överraskande var Zlatans ödmjukhet och beröm till andra idrottare. Han sa till och med i sitt tacktal att de andra faktiskt vunnit vm-guld vilket han inte gjort. Samtidigt lever den gamla, men numera lagom kaxiga, Zlatan kvar och passade ikväll på att berätta att segern i italienska ligan var en bit på vägen mot ett vm-guld. Vi får väl hoppas det.

Idag inleddes manusarbetet, men vi måste ha gjort fel på något sätt. Vi måste ha missat något. Jag och Jessica satt och skrev i 2 och en halv timme och vi är i stort sett klara, med en vecka till godo. Om vi har förstått uppgiften rätt är den bara väldigt lätt.

Träningen ikväll var tung. Inte bara fysiskt jobbigt utan även hjärnan fick jobba riktigt ordentligt. Body step kräver koncentration och koordination, två delar min hjärna tydligen saknar. Jaja, men jag ska prova igen på onsdag och hoppas att huvudet vill följa med då istället.

Tjing

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0