Hemma hos Johanna

Jaja, det är i alla fall alltid roligt när böckerna väl kommer hem. Det är alltid roligt att få paket, även om man vet vad det innehåller.

Godkväll alla bloggdiggare. Okej, såhär är det: när jag blir trött blir jag också flamsig. När jag blir flamsig får jag lätt minnesluckor, vilket innebär att det här inlägget kommer att vara som bortblåst ur min hjärna imorgon. En lång dag på jobbet följdes upp av lite tråkigt rapportskrivande till ljudet av superettanfotboll. Fantastiskt va? Dessutom förgylldes min dag av att jag hamnade mitt emot två muppar som satt och pimplade öl på pendeln hem. Funderar seriöst på om ölångorna hann sätta sig i min nya jacka eller om jag kan klara mig utan att tvätta den efter typ en vecka. Äh, jag märker väl om folk omkring mig börjar lukta runt och rynka näsan eller inte.

Nä, nu får det vara slut med trams.

Aktuell plan:

22.43 Tandborstning.

22.47 Ansiktstvätt.

22.51 Sängläge med Grey's Anatomy på datorn.

00.00 Sovande (förhoppningsvis).

Märkligt att det känns som att jag nästan känner de här människorna. Och ännu märkligare är att jag faktiskt inser att jag saknar dem om jag av någon anledning inte ser dem. I morse kom jag till och med på mig själv med att börja gå långsammare och se mig oroligt omkring när mannen med bilen inte parkerat sin bil sådär puckat mitt framför mig på trottoaren som han gjort de senaste dagarna. Kanske ska konfrontera honom på måndag. "Å var fan har du hållit hus egentligen? Din bil ska stå där, fattar du, annars kommer min dag helt ur balans!". Nä, troligen inte. Då skulle någon nog se till att få mig intagen på något psyksjukhus och sedan får jag spendera resten av mitt liv med att glo rätt in i madrasserade cellväggar. Inte så jättelockande kan jag tycka.

Äh, nu lägger vi det tunga bakom oss va? Första dagen på praktiken var rolig om än lite avvaktande. Lite skönt att börja lugnt men jag är ivrig på fortsättningen av den här praktikperioden.

Vad har hänt mer sen sist då? Jo, vi har ju flyttat. Från hyresrätt till bostadsrätt. Från Kalmar till Rosersberg. Lägenheten är så fin. Jag kan vara lite partisk, men oj vad nöjd jag är. Lite färg på ett par väggar bara så är det perfekt. Väntar också på den soffa som vi har beställt. När väl den har anlänt kommer nog hemtrevnaden vara på topp också, för att inte tala om komforten.

Nu ska jag klunka i mig det sista av mitt te och sedan gå och sova.

På tal om min andra hälft så är det så att han just nu befinner sig i Stockholm. Det gör dessvärre inte jag. Även om jag är mycket tacksam över att han åkte upp och hämtade våra nya lägenhetsnycklar så kan jag inte låta bli att tjura lite över att han inte är hemma. Det blir så ensamt när man är van att vara två. Det positiva är ju att man gör mer saker när man är ensam (annars avlider man av tristess). Jag har diskat, packat kläder och promenerat. Duktigt, ja visst. Men ärligt talat har jag hellre en hög med disk stående på bänken och världens bästa sambo hemma än en ren diskbänk men med bara spegelbilden som sällskap. Tillsammans är man mindre ensam, så är det.

Jag förstår att ni också måste vara vansinnigt nyfikna på hur den går med mina skavsår. Jo tack, åt pepparn faktiskt. Häromdagen trodde jag faktiskt att de braiga skavsårsplåstren jag fick av Stefanie hade effekt, men oj så fel jag hade. Efter att plåstren för andra dagen i rad på ett mycket obehagligt sätt fastnat i mina strumpor tvingades jag ta bort dem. Det gick relativt lätt och jag slapp slita av skinnet med plåstren. Problemet var ju bara att såren uppenbarligen inte har läkt alls. Dessutom är jag relativt säker på att jag har dragit på mig nya blåsor strax nedanför de äldre blåsorna (de som nu har blivit sår). Nog för att jag visste att det var något fel med mina fossingar, men inte kunde jag väl tro att de hade skavsårsplåsterbortstötande funktioner. Man lär sig något nytt varje dag. Bevisligen.

Imorgon är det sovmorgon. Det passar ju bra med tanke på att jag inte är ett dugg trött och troligen inte kommer att kunna somna på ett tag. Funderar på att kanske packa någon väska till. Garderoben är ju faktiskt inte tom riktigt ännu...

Sov gott!

Det är alltså det här som ett par mjuka gympadojor gör med mina överkänsliga hälar. Och ja pappa: jag är medveten om att det är något fel på mina fötter.

Jaja, det får bli en sammanfattning av det jag skrev för snart måste jag kliva upp från den här madrassen. Det svider om skinkorna och svanskotan har börjat ömma - eventuellt ett tecken på att man suttit här för länge. Jag hade väl ändå tänkt lägga mig snart, det är ju trots allt en stor dag imorgon. Okej, det där var kanske lite väl överdrivet. Men planer har jag iallafall. Ska till Nybro på dagen och göra ett inslag till tv-kursen och på kvällen kommer finfrämmande från Oskarshamn och melodifestivalfinal. Inte alls illa, men så mycket ledigt blir det inte den här veckan. Det ser ut som att söndagen blir den enda vilodagen och den ska jag verkligen njuta av.

I eftermiddags efter skolan passade jag och Mattias på att börja packa lite inför flytten. Skönt att inte ha allt kvar till sista dagen, bara nästan allt. Det märkliga är att det först nu känns verkligt att vi ska flytta. Och visst är det konstigt att det känns som ett äventyr att flytta tillbaka hem?

Nu ska jag ställa mig och göra i ordning efterrätten för imorgon. Vilken planering va? Jag kanske ska lägga till det som mitt mellannamn. Johanna Maria Planering Cedergren. Nja, kanske inte. Det får räcka som artistnamn för bara en kväll.

Förresten; GRATTIS PAPPA till det nya jobbet.

PS. Tack världens bästa Henke som lånar ut sin fåtölj så vi inte behöver sitta direkt på golvet iallafall. DS.

Det känns som att det var igår jag låg här i soffan och deppade över att helgen var över och motvilligt förberedde mig för ännu en skolvecka. Men pang bom så är helgen här igen. Är inte tiden fantastisk?

Just nu bävar jag för morgondagen. En maratonliknande tillställning, tidsmässigt men troligen också uthållighetsmässigt. Klockan nio inleds dagen. Klockan sexton ska vi opponera på en annan grupps arbete och först klockan sjutton noll noll får vi själva pitcha vår idé. Åh, hur ska jag stå ut?! Sitta still ett halvdunkelt rum med usel luft utan att få vara det minsta kreativ under flera timmar är inte det lättaste. Det är nu man skulle ha en play/paus-knapp. Eller fast forward för den delen.

Jaja, ikväll ska jag inte tänka på det där. Nu sitter jag här och myser med min älskling i soffan med tända ljus på bordet. Ganska nice. Det ska jag nog fortsätta med en stund till.

Samtidigt antar jag att jag får vara tacksam, om hon är intresserad slipper vi ju dubbel hyra i april.

Nä, nu måste jag fortsätta städa upp lite.

I två dagar nu har vi haft seminarier där uppsatser har diskuterats på löpande band. Intressant, men lite segt mot slutet av dagen när man suttit i timmar i ett rum utan fönster eller ventilation. Vi klarade oss bra både som respondenter och opponenter och fick lite tips på hur vi kan göra vår uppsats vassare än vass. Oh well, det får vi börja fixa imorgon.

Nu är jag lagom matt i kroppen och seg i huvudet. Det står helt klart att det blir en kväll i lugnets tecken i alla fall, något annat orkar jag inte med. Frågan är om det blir te och bok, te och tv-serie eller kanske till och med te och spel. Oavsett är det upplagt för en riktigt bra tisdagskväll.

Idag ska jag bara njuta av att vara färdig och av att inte ha något mer arbete för tillfället. En ledig och skön dag helt enkelt. Vad ska jag använda den till tro?

Till att börja med måste jag gå ut och få lite frisk luft medan det fortfarande är ljust ute. Hade det inte varit för att himlen är så trist grå hade jag nog varit sugen på det på riktigt.

Sedan ska jag läsa i min bok som är sjukt spännande just nu. Jag läser Snabba cash, måste ju skynda mig igenom den innan filmatiseringen av boken kommer ut på bio i mitten av januari. Då ska den ses, helt klart!

När jag läser den här boken blir jag allvarligt talat rädd. Är verkligheten såhär rå och brutal? Hur kan man missa allt det här om det verkligen pågår så nära inpå en? Snacka om att man har växt upp i en bubbla fylld med bomull liksom. Det är när man läser en sådan här bok som man känner att man vill ta sitt pick och pack och flytta ut i skogen till något ödsligt och avlägset ställe långt ifrån maffiauppgörelser, droglangare och mord.

Nu snöar det också. Bäst att ta på sig mycket kläder då, för ut ska jag.

Vi hörs!

Såg förresten att filmklassikern E.T. går på TV4 + klockan 19.10 så det blir nog lite mysmiddag framför tv:n ikväll.

Nu ska jag ta tag i mig själv och iallafall börja packa.

Det snöar i Kalmar idag. Och riktigt kallt är det med. Kan det kanske bli en vit jul även för Småland i år?

Har suttit och flummat med c-uppsatsen idag. Vad jag känner spontant är att det finns en stor risk för att den blir flummigare och flummigare ju längre man läser i den. Hm. Äh, det löser sig nog.

Ikväll är Maria här för att käka mat (tacopaj) och kolla på film. Myyyyys!

Bjuder på en gammal bild idag.