95 % sömn och 5 % mat
Det är lätt att glömma bort att man har en blogg när kalendern är proppad med aktiviteter hela tiden. Nu sitter jag här en söndagkväll klockan 23.01 med datorn i knät med ögon som svider av trötthet och en huvudvärk som sakta med säkert tränger sig på. MEN idag ska jag trotsa det där och förmedla ett levnadstecken här på bloggen.
Jag hoppas att det ska kunna bli lite med ordning nu med uppdateringen här. Det är nog möjligt att det blir mer tid över nu när jag inte har några extrajobbpass kvar och när min distanskurs har avslutats. Jodå, jag lyckades få VG på hela kursen och jag skäms lite för hur imponerad jag är av mig själv att jag klarade att studierna så bra trots två jobb. Ödmjukt Johanna, verkligen!
Jobbar fortfarande på Sigtunabygden och det är hur roligt som helst. Jag trivs verkligen jättebra. En väldigt bra grej är också att det är så nära till jobbet - en station med tåget och en med bussen och vips så är jag framme. Det enda jag saknar med de längre tågresorna är tiden man får till att läsa och..äh, vem försöker jag lura? Jag saknar helt enkelt att sova på tåget! Ja, för hur mycket jag än säger att det är bra att åka tåg för att man får så mycket gjort så måste jag erkänna att 95 procent av mina pendlartimmar ägnats åt sömn, vila, slummer eller någon annan form av avkopplande aktivitet. De övriga fem procenten har jag förmodligen tänkt på mat. Det låter typiskt mig. För att sammanfatta: jag saknar pendeltågssömnen. Jag skulle tro att mina medtrafikanter inte saknar mitt dreglande som i mitt fall gärna är synonymt med riktigt skön sömn.
Nu när jag har visat att jag lever ska jag tacka för mig för idag och lägga mig och dregla i sängen ett par timmar.
Tjing
Jag hoppas att det ska kunna bli lite med ordning nu med uppdateringen här. Det är nog möjligt att det blir mer tid över nu när jag inte har några extrajobbpass kvar och när min distanskurs har avslutats. Jodå, jag lyckades få VG på hela kursen och jag skäms lite för hur imponerad jag är av mig själv att jag klarade att studierna så bra trots två jobb. Ödmjukt Johanna, verkligen!
Jobbar fortfarande på Sigtunabygden och det är hur roligt som helst. Jag trivs verkligen jättebra. En väldigt bra grej är också att det är så nära till jobbet - en station med tåget och en med bussen och vips så är jag framme. Det enda jag saknar med de längre tågresorna är tiden man får till att läsa och..äh, vem försöker jag lura? Jag saknar helt enkelt att sova på tåget! Ja, för hur mycket jag än säger att det är bra att åka tåg för att man får så mycket gjort så måste jag erkänna att 95 procent av mina pendlartimmar ägnats åt sömn, vila, slummer eller någon annan form av avkopplande aktivitet. De övriga fem procenten har jag förmodligen tänkt på mat. Det låter typiskt mig. För att sammanfatta: jag saknar pendeltågssömnen. Jag skulle tro att mina medtrafikanter inte saknar mitt dreglande som i mitt fall gärna är synonymt med riktigt skön sömn.
Nu när jag har visat att jag lever ska jag tacka för mig för idag och lägga mig och dregla i sängen ett par timmar.
Tjing
Kommentarer
Postat av: Maria
Ödmjukhet är bra, men man måste ju få klappa sig själv på axeln också när man gjort något bra. Så grattis till VG:t och fortsätt känna dig stolt varje gång du gjort nåt bra :)
Trackback
