Hemma hos Johanna

Åh, vilken handbollsabstinens jag fick idag. Jag var ju och tittade på syrran som spelade Eken Cup (handbollsturnering utomhus för er oinsatta) och gissa om jag blev sugen att spela. Vädret var precis sådär som det brukar vara på Eken, alltså grått, kallt, lerigt och hällregn. Det är en speciell känsla att spela något som påminner lite om handboll genom att halka omkring på banan och se bollen stanna på mållinjen i geggan. Redan när jag klev ur bilen på parkeringen och kände doften av planerna kände jag att jag hörde hemma där. Underbart. Någon gång när tiden finns ska jag ta upp handbollen igen, den insikten fick jag idag.


Någon tyckte visst att Carro var lite för ren innan.


Carros lagkompis Julia manglade ner motståndarna en efter en.


Supersyrran gjorde tre mål i samma match.


Regnet öste ner hela dagen. Trist som publik, och kallt framför allt. Jag trodde nog att paraplyet skulle växa fast i handen på mig, men det gick bra till slut. En varm dusch väl hemma och nu är jag på banan igen. Babel ikväll på tv tror jag.

Tjing