Rekordkaffe i Kalmar
Jodå, mina vänner, det är sant. Som vi har väntat på det här, och nu äntligen har det hänt. "Plötsligt händer det" som det heter.
För de av er som inte är insatta i världrekorden vi har här i Kalmar ska jag förklara. Vi har nämligen numera ett "Guiness världsrekord". Ni kanske undrar i vad? I kyrkkaffe, naturligtvis. 2620 personer var med och bidrog till att slå rekord som världens största kyrkkaffe. Jag måste säga att det låter lite farligt att tävla i kaffedrickande - där kan man snacka beroende.
En annan grej som hör ihop med detta är att det i en av lokaltidningarna förekom två artiklar om detta kyrkkaffe i samma tidning. Samma bilder, men lite olika texter. Det skulle kanske behövas lite bättre kommunikation på den redaktionen.
Idag var jag och Frida i simhallen och gjorde intervjuer och hämtade inspiration till våra reportage. Satt från början och var lite seriösa, men det slutade att vi lekte i vågorna från vågmaskinen och åkte vattenrutschkana. Jag slog rekord på tiden - där fick de där småkillarna som skrattade bakom min rygg för min teknik. Det handlar inte om hur snabbt man kommer iväg - allt handlar om rutin!
Tidigare idag i skolan var det textseminarie där alla fick sina texter massakerade. Det var skoj.. Nä, så illa var det kanske inte. När alla andra påpekar felen ser man de själv också, men man blir lite blind på sin egen text. Det var roligt att höra hur alla hade lagt upp sina texter, det var väldigt olika. En positiv grej var iallafall att läraren sa att hon inte hittade ett enda språkligt fel, att inte ens ett kommatecken fanns att klaga på. Det kändes riktigt skönt.
Nu kommer vi att vara lediga sådär jättelänge igen. Suck, faktiskt. Man har liksom lite svårt att sysselsätta sig när det är så, men tanken är väl att vi ska jobba med våra intervjuer. Det skjuter man gärna upp iallafall.
Just det, igår på jobbet fick jag veta att den tant som blev skitsur på mig på Guldfynd härom sistens hade ringt vd:n för Guldfynd och klagat. Direkt när tanten gick pratade jag med min chef om det, jag var lite upprörd för att hon var grinig, inte ville ta emot den hjälp hon fick och kallade mig otrevlig fast jag inte var det. Min chef stod upp mot sin chef och hade förklarat att jag verkligen inte är otrevlig mot varken kunder eller personal. Det känns skönt att ha en chef som står upp för och litar på en.
Tack för presenten Mattias!
Tjing
För de av er som inte är insatta i världrekorden vi har här i Kalmar ska jag förklara. Vi har nämligen numera ett "Guiness världsrekord". Ni kanske undrar i vad? I kyrkkaffe, naturligtvis. 2620 personer var med och bidrog till att slå rekord som världens största kyrkkaffe. Jag måste säga att det låter lite farligt att tävla i kaffedrickande - där kan man snacka beroende.
En annan grej som hör ihop med detta är att det i en av lokaltidningarna förekom två artiklar om detta kyrkkaffe i samma tidning. Samma bilder, men lite olika texter. Det skulle kanske behövas lite bättre kommunikation på den redaktionen.
Idag var jag och Frida i simhallen och gjorde intervjuer och hämtade inspiration till våra reportage. Satt från början och var lite seriösa, men det slutade att vi lekte i vågorna från vågmaskinen och åkte vattenrutschkana. Jag slog rekord på tiden - där fick de där småkillarna som skrattade bakom min rygg för min teknik. Det handlar inte om hur snabbt man kommer iväg - allt handlar om rutin!
Tidigare idag i skolan var det textseminarie där alla fick sina texter massakerade. Det var skoj.. Nä, så illa var det kanske inte. När alla andra påpekar felen ser man de själv också, men man blir lite blind på sin egen text. Det var roligt att höra hur alla hade lagt upp sina texter, det var väldigt olika. En positiv grej var iallafall att läraren sa att hon inte hittade ett enda språkligt fel, att inte ens ett kommatecken fanns att klaga på. Det kändes riktigt skönt.
Nu kommer vi att vara lediga sådär jättelänge igen. Suck, faktiskt. Man har liksom lite svårt att sysselsätta sig när det är så, men tanken är väl att vi ska jobba med våra intervjuer. Det skjuter man gärna upp iallafall.
Just det, igår på jobbet fick jag veta att den tant som blev skitsur på mig på Guldfynd härom sistens hade ringt vd:n för Guldfynd och klagat. Direkt när tanten gick pratade jag med min chef om det, jag var lite upprörd för att hon var grinig, inte ville ta emot den hjälp hon fick och kallade mig otrevlig fast jag inte var det. Min chef stod upp mot sin chef och hade förklarat att jag verkligen inte är otrevlig mot varken kunder eller personal. Det känns skönt att ha en chef som står upp för och litar på en.
Tack för presenten Mattias!
Tjing
Kommentarer
Trackback
